Golfa med utsikt över slottet!
På Ålands Golfklubb kan du njuta av slottsmiljö, havsutsikt och spel på två omväxlande banor.
Slottsbanan är en vacker, parkliknande och lite mer lättspelad bana vid havet. Kungsbanan är i sin tur en lite klurigare och mer krävande skogsbana med många intressanta hål.
Banor: Slottsbanan par 71 och Kungsbanan par 72
För mer information, se Ålands Golfklubbs hemsida!
Ålands enda medeltida borg
I det historiska källmaterialet nämns Kastelholms slott, Ålands enda medeltida borg, första gången år 1388, då som "Kastelholms hus". Den exakta tidpunkten för slottets grundläggning är dock inte känd. Från byggnadshistorisk synpunkt sett är dagens slott ett komplicerat komplex som tillkommit och successivt byggts ut från 1300- till 1600-talet.
Borgen anlades ursprungligen på en liten holme och bestod då av en bostadsdel, en liten borggård och Kuretornet, omgivna av en ringmur. Senare byggdes borgen ut norrut med en krafitg ringmur, som utgör grunden till slottets nuvarande förborg. Vallgravar med flera rader pålar och flytande ringbommar gav skydd åt borgbyggnaderna och slottshamnen.
Kastelholm ligger strategiskt i Östersjön och har därför dragits in i olika politiska konflikter, bland annat Engelbrektsupproret 1434 och det danska sjöröveri som 1507 ledde till slottets fall och förstörelse.
Med Kastelholm är många kända namn förbundna. Bland medeltida förläningshavare kan nämnas Karl Knutsson, Svante Sture, Hemming Gadh och Gustav Vasas far, Erik Johansson.
Slottet behölls av kungliga ståthållare till 1634, då landskapet upphörde att vara ett självständigt slottslän och lades under landshövdingen i Åbo. Den sista ståthållaren på Åland var Stellan Otto Mörner, som också lät genomföra den sista stora ombyggnaden av slottet efter att det förstörts i en brand 1619.
Kastelholm förlorade småningom sin betydelse och fick långsamt förfalla. Slutligen ödelade en eldsvåda 1745 så gott som hela slottet, som förvandlades till en ruin. Den norra längan klarade sig dock genom branden och togs i bruk som spannmålsmagasin. Norra längan behöll denna funktion ända till 1930-talet, då denna slottsdel ställdes i ordning till museum.
Jan Karls Gården
Byggnaderna på Jan Karlsgården visar en typisk åländsk bondgård från slutet av 1800-talet. De har flyttats till området från olika platser på Åland. Ett framträdande drag i den traditionella, åländska gården var att gården var avdelad i en mangård och en fägård.
Till mangården hör boningshus, lillstuga, parbodar, loftbod och härbre. Fägården består av olika djurhus, foderlador och lider. På litet längre avstånd från själva gårdstunet ligger ria, rökbastu och flera kvarnar.
Kring Jan Karlsgården och Kastelholms slott har man skapat ett tidsenligt kulturlandskap som sköts på traditionellt sätt med betesdjur och slåtter.
Läs gärna mer om Kastelholms slott och Jan Karlsgården här.
Text hämtat från Museibyrån och Ålands turistbyrå
